VANLIGA EGENSKAPER

Vanliga egenskaper hos samhällskonflikter

 


Samhällskonflikter har en rad karakteristiska egenskaper som man måste ta med i beräkningen när man utformar en strategi för konflikthantering. Carpenter & Kennedy (2001, kap 1) beskriver de särdrag som ofta utmärker samhällskonflikter. De tar upp följande aspekter:


 

  • Parterna i samhällskonflikter är ofta grupper och organisationer, inte individer. När samhällskonflikterna ska hanteras görs detta oftast genom representanter för olika intressen. Vem som ska vara representant för de olika parterna kan vara en komplicerad fråga att lösa. De som är representanter står inför problemet att kunna få acceptans för eventuella lösningsförslag i de organisationer eller grupper de representerar, vilka inte sällan i sin tur kan ha inbördes motsättningar.

 

  • Det finns ofta många berörda parter som dessutom har mycket olikartade förutsättningar. Här kan finnas förvaltningar som har lagar och regelverk att förhålla sig till; löst sammansatta grupper av boende eller aktivister, utan formell organisation; privata företag; föreningar och andra organisationer, etc. Beslutsprocesserna är mycket olika i dessa olika typer av sammanslutningar, liksom vilka ansvarsförhållanden som råder. Detta har stor inverkan på parternas sätt att förhålla sig till en konflikthanteringsprocess. Kunskapsnivåerna kan vara dramatiskt olika vad gäller tekniska, rättsliga, ekonomiska och andra förutsättningar.

 

  • Parterna har olika typer av maktresurser, t.ex. formell beslutsrätt, tillgång till media och möjlighet att skapa opinion, tillgång till kapital, personliga relationer till makthavare, människor som är villiga att lägga tid på frågan, expertkunskap och gott rykte.

 

  • Ofta finns det parter i samhällskonflikter som har starka värderingar kring konfliktfrågorna, t.ex. vad gäller miljöhänsyn, att värna barns intressen, beslutsrätt över egen mark och andra resurser, kulturarv, riskhantering och möjliga arbetstillfällen.

 

  • Det finns sällan etablerade former som kan tas i anspråk för att sammanföra de olika parterna, proceduren måste utformas med hänsyn till de särskilda omständigheterna som råder.

 

  • Samhällskonflikterna påverkas ofta av många olika typer av förutsättningar, där ingen av parterna har full överblick över alla aspekter: tekniska, ekonomiska, rättsliga, miljömässiga, sociala, hälsorelaterade, etc.


 

Kort sagt, samhällskonflikter är oftast komplexa på flera olika sätt och därför är varje samhällskonflikt i allmänhet i någon mening unik.



Jordan, T., D. Andersson & B. LeRoux (2011). Metoder för att hantera svårlösta lokala och regionala samhällskonflikter: En kunskapsöversikt.

Opublicerad kunskaps­över­sikt på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.  

 

© Copyright. All Rights Reserved.