svårkösta samhällskonflikter

Möjliga positiva konsekvenser av skicklig hantering

Möjliga negativa konsekvenser av oskicklig hantering

Sakfrågorna



  • Sämre lösningar p.g.a. ofullständig information


  • Missade möjligheter att utveckla kreativa lösningar


  • Missade möjligheter att utveckla integrativa lösningar som tillgodoser olika parters intressen


  • Utdragna, kostsamma besluts- och implementeringsprocesser


  • Utebliven kunskapsuppbyggnad och -spridning


Sakfrågorna

 



  • Lösningar som är anpassade efter särskilda omständigheter och intressen


  • Processen genererar kreativa idéer som kan byggas in i lösningar


  • Berörda parter får bättre kunskap och insikt i komplexa förutsättningar: det sker ett lärande hos politiker, tjänstemän, engagerade medborgare som är en resurs i nya sakfrågor

Relationer (socialt kapital)



  • Ökad misstro hos allmänheten gentemot politiker/förvaltning, politikerförakt


  • Polarisering, antagonistiska inställningar


  • Minskad motivation att engagera sig i samhällsfrågor, som förtroendevalda och i andra former


  • Risk att drabbade blir rättshaverister som tar mycket tid och kraft

Relationer (socialt kapital)


  • Förtroendet för politiker, förvaltning och det demokratiska samhällssystemet i allmänhet stärks


    • Det skapas relationer som gör framtida samverkan lättare


    • Minskning av känslor av maktlöshet och utanförskap, samt ökad trygghetskänsla till följd av starkare relationer


    • Ökad öppenhet för lärande genom kontakt med andra synsätt och grupper som är annorlunda än man själv

    Komplexa Svårlösta Samhällskonflikter

    Texten du återfinner i den här delen är utdrag ur en opublicerad kunskapssammanställning som gjordes 2011 för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet var att se hur man kan hantera de svårlösta samhällsfrågor som har blivit konfliktfyllda. Texterna handlar således om om komplexa svårlösta samhällsfrågor med stor konfliktptential, deras egenskaper och eskalationsmönster, samt hur du kan agera för att minska risken för elakartade konflikter. Texterna är återgivna med tillstånd av SKL.


     

    SKL driver sedan 2013 ett medborgardialogprojekt för att hjälpa sina medlemmar att att utveckla system och metoder för att hantera och förebygga konflikt i komplexa frågor. Mer information om projektet hittar du på deras webbsida. Där hittar du också flera publikationer som är användabara även utanför kommun och landsting.

    Vad är egentligen svårlösta samhällsfrågor med stor konfliktpotential?



    Politiker och tjänstemän i offentlig förvaltning ställs av och till inför situationer där ett visst beslut kan förväntas väcka upprördhet, ilska och starka protester bland olika intressegrupper och bland medborgare i allmänhet. Det kan t.ex. handla om nya markanvändningsplaner som innebär ingrepp i miljön, lokalisering av kontroversiella verksamheter (miljöfarlig verksamhet, vindkraftverk, behandlingshem, moskéer, etc.) eller beslut att lägga ned skolor eller vårdinrättningar. Samhällskonflikter är konflikter som utspelar sig i offentligheten, kring en fråga eller ett problem som berör ett flertal olika grupper av intressenter. Ofta handlar det om ett politiskt beslut, en administrativ åtgärd eller problematiska förhållanden i det offentliga rummet. Politiker och/eller tjänstemän i förvaltningar på olika nivåer är oftast, eller blir efter hand, parter i konflikten. I USA finns sedan länge ett etablerat begrepp för denna typ av konflikter, de kallas public disputes, ett uttryck som förekommer ofta i böcker och artiklar.

     

     

    Hur hanteras svårlösta samhällskonflikter?


    De flesta samhällskonflikter hanteras vanligen inom ramen för de sedvanliga besluts- och förvaltningsinstitutionerna: i politiska församlingar där demokratiskt valda företrädare fattar beslut och inom ramen för lagreglerade procedurer i förvaltningar, myndigheter och rättssystemet. Det finns många goda skäl till att vi hanterar samhällskonflikter enligt de procedurer och regelverk som arbetats fram i det demokratiska samhället under lång tid. Dessa former för samhällsstyrning är utformade för att säkerställa transparens, rättssäkerhet, representativitet och möjlighet för många att ta del av information och bilda sig uppfattningar.

     

    En del samhällskonflikter har dock en sådan karaktär att de mer konventionella procedurerna inte fungerar särskilt bra. T.ex. kan ett system som innebär att en majoritet driver igenom åtgärder som drabbar en minoritet hårt, leda till förbittrade konflikter, långdragna rättsprocesser och inte minst missade chanser att utveckla bättre lösningar genom att försöka integrera olika intressen på ett kreativt sätt. Vissa samhällsfrågor är också så komplexa och berör många olika parter på väldigt olika sätt, så att de föreskrivna procedurerna inte leder fram till stabila resultat.

     

    VANLIGA EGENSKAPER HOS SVÅRLÖSTA SAMHÄLLSFRÅGOR

    ESKALATIONSMÖNSTER HOS SVÅRLÖSTA SAMHÄLLSKONFLIKTER

    Skicklig och oskicklig hantering av svårlösta samhällsfrågor

    Vad står på spel i hanteringen av samhällskonflikter?

     

    Vad gäller sakfrågorna kan en skicklig hantering av konflikter i politiska frågor leda till en bättre gemensam förståelse av komplexa förutsättningar och olika berörda parters intressen och behov, vilket kan öppna möjligheten att kreativt utveckla nya lösningar och strategier som integrerar olika intressen. Samhällsfrågor är ofta komplexa. Politiska beslut måste baseras på många typer av hänsynstaganden, t.ex. vad gäller miljöhänsyn, ekonomiska prioriteringar, lagstiftning, möjlighet att nå politiska majoriteter, tekniska förutsättningar, ägarförhållanden, riskbedömningar, etc. etc. På grund av komplexiteten finns det i allmänhet ett flertal olika berörda parter med olikartade perspektiv. Det är vanligt att ingen enstaka person eller instans kan ha full överblick över relevanta förutsättningar och infallsvinklar på de frågor som ska hanteras. Detta innebär att kvaliteten i de beslut som fattas och de åtgärder som vidtas ofta har mycket att vinna på en god kvalitet i kommunikationen mellan berörda parter under processens gång.

     


    Vad gäller relationskomponenten (det sociala kapitalet) kan en skicklig hantering faktiskt leda till en ökning av förtroendet för det demokratiska systemet. Det är känt från affärslivet att en kund som klagat på en produkt och därvid blivit bemött med respekt och tillmötesgående ofta är mer nöjd med tillverkaren/säljaren än en kund som inte haft anledning att klaga över en produkt. Konflikter kan ses som kriser som också är test på hur väl vi klarar av att hantera svåra frågor. Om vi gör erfarenheten att vi klarade av att hantera svårlösta frågor på ett respektfullt och konstruktivt sätt så är detta starkt förtroendeskapande. Inför kontroversiella beslut finns alltså en potential för att inte bara hantera frågorna smidigt, utan också faktiskt stärka tilltron till det demokratiska systemet. På samma sätt kan vi peka på potentiella risker förknippade med oskicklig hantering av konflikter kring politiska frågor vad gäller dels sakfrågorna, dels de långsiktiga relationerna mellan olika parter/grupperingar.




    Jordan, T., D. Andersson & B. LeRoux (2011). Metoder för att hantera svårlösta lokala och regionala samhällskonflikter: En kunskapsöversikt.

    Opublicerad kunskaps­över­sikt på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting

     

    © Copyright. All Rights Reserved.